- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
270

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

SKYMNINGSPRAT.

"Jag säger dig ändå, Nils, att jag icke tror ett
ord förrän jag sjelf får se hans nåd," återtog den
förste skrattande och ritade med den svartbrända ändan
af sitt bloss på ryggen af sin kamrats västfoder.
"Låt vara, din toker, och akta dig du för tockna
ord, detj ar bäst att vara i vänskap med honom. Hvad
tror du vållar Stigar-Matts dysterhet och hemska sinne, *
om icke det att han sagt eller gjort något, som stält
honom i fiendskap med ’tomten* dernere? Han har
ingen ro och ingen trefnad, hvarken här uppe eller
der nere, och går som om han såge hin håle bakom
sig hvar minut."
"Det ar för han jemnt har ofall och ledsamheter4
och ett konstigt humör."
"Nå, hvarför har han det, om icke ... Men se der
kommer svåger hans, raske Erik; fråga honom, får du
höra sanningen," tillade den talande, i detsamma en
yngling om nitton eller tjugo ar syntes öfver den
mörka öppningen.
Den ankommande var lång och*smärt, med vackra* j
drag, som syntes ännu finare genom den ljusa hyn,.^
som solen aldrig brynt, hvilken utmärkte honom lik-,
som alla dessa underjordens arbetare.
Det allvarsamma, slutna uttrycket, som var gemen-
samt i allas ansigten, och hvilket deras blekjhet gjorde
ännu märkbarare, egde äfven Erik. men detmotvägdea
hos honom af de lifliga och glada ögonen.
Hän stötte det ännu brinnande blosset emot väggen^
och stälde sina borr ifrån sig.
"Hör du, Erik, har jag icke rätt att Stigar-Matta
hemskefulla uppsyn icke kommer af annat an att Jiaa|
blifvit skrämd er af ..."
"Tyst, tyst! Prata icke, din galning, han kommeff
strax efter mig," sade Erik, hastigt afbrytande och
pekade med oroligt utseende ned åt trappan bakom sig-i
Den talande tystnade tvärt och vände sig fcorfc J
helt förskräckt, under det han ifrigt rörde om askw
i Spiseln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free