- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
297

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUF-TOMTEN.

297

lik tyst och sorgsen och besynnerlig, och sådan har
han varit allt sedan/’
"Men arfvet, pengarne som han skulle få?"
"Dem hade han med sig; det var nara femhundra
riksdaler, som gubben gifvit honom medan han ännu
lefde sade han; han lemnade dem åt far och tre veckor
derefter var han Annas man."
"Nå, men det var ju allt bra?"
"Ja visst; men hvarför skulle icke Matts komma
qenast, när han kom hem till oss, utan i stället sa
var han inläst, sa att ingen menniska hade sett honom
här de två dagarne, sen han kom hem, och tills han
kom och friade igen, och hvarför skulle han vara sa
förvandlader i sitt sätt och aldrig mera bli glad och
munter som förr; han hade varit sjuk, sade han, men
jag kan aldrig låta bli att tänka på den gubbens död
och de der pengarne; jag räds for mycket, att de icke
voro fångna på ärligt satt."
"Hvilket ar och månad var detta?" frågade Erik
hastigt.
"Hm, ja låt mig se, det blir nu tio ar i vinter,
som Anna varit gift; det var i februari som Matts for
till sin farbror; det kunde val vara omkring en fjorton
dar, som han var borta, det var falle då i början af
mars som han kom igen; ja, det ar rätt, ty i april
var deras vigsel i kyrkan, det minns du nog, vi hade
ett storståtlig t bröllop. Men icke på sjelfva bröllops-
dagen var Matts glad; det kostade Anna många tårar;
hon tänkte på Lotta, hon, och sa gjorde jag med, den
tiden; men sedan ha pengarne kommit mig i minnet."
Erik syntes sa försjunken i tankar, att han icke
tycktes höra på gummans sista ord.
"Jag vet ändå icke, mor, hvad ni misstänker Matts
för," sade han ändtligen, sedan båda suttit tysta en
lång stund.
"Ja, jag vet det icke sjelf. Gud låte honom icke
hafva gjort gubben något ondt och tagit pengarne med
vald, eller efter hans "död med orätt gripit till dem."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free