- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
299

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUF-TOMTEN.

299

Huru månsa variationer af baler finnes det icke
i vårt fädernesland, för att icke tala om huru en bal upp-
fattas och framställes under jordens olika himmels-
streck, ifrån den mörka negern, som badande i svett
svänger sig i ett slags raseri under Afrikas qvalmiga
natthimmel, till eskimåen, som mumlande och helt stilla-
sittande vaggar sin genomrökta kropp på samma ställe
vid sin kala strand, från de lifliga, poetiska och gra-
tiösa balerna utanför Eom och i gröngräset vid Paris
till de, .kanske mest klumpiga och svårmodiga af alla,
som vårt svenska landtfolk älskar att tillställa.
Dessa sällsamma förlustelser, vid hvilkas åsyn
man kommer från förvåning till skratt, och icke vet
om man drömmer en oredig och dunkel dröm, eller
verkligen ar vaken.
När man ser dessa sammanträngda, lunsiga, illa
klädda qvinnor, med mörkröda kinder och oredigt hår,
hängande om halsen på ännu klumpigare män, med
långa vadmalsrockar och ’skeppundsvigtiga’ stöflar, ar-
betande som i en trampqvarn tysta och svettiga efter
takten af en gnällande fiol, som söndersliter ens öron,
under ett damm, som låter en storkna, och i ett mörker,
som det enda rinnande talgljusets långa veke nätt och
jemt gör urskiljbart, sa har man svårt att fatta, att
någon lefvande själ kan finna nöje häri.
Och likväl ar det sa. Dessa menniskor, som hela
dagen arbetat, de vandra sedan på % qvällen ofta en
mils väg till ett ställe, der det ’hålles dans’, för att i
mörker och qvalm, upplifvade af ’skumost’ och bröd,
dufvet svagdricka och elakt bränvin, trampa och sparka
på- det mest osmakliga och tröttsamma sätt, under
flera timmar.
De hafva likväl roligt på sitt sätt, och då man
betraktar dessa egendomliga baler, välsignar man na-
turens moderliga omsorg som låter nöjets blommor växa
öfverallt och hafva alla möjliga former och färger,
och ovilkorligt deltar man i de skrattsalvor, som bevisa
att de verkligen frodas, just här i qvalmet och dammet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free