- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
313

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r

GRUF-TOMTEN.

33

mera i ord, det låg begrafvet inom henne och hade
slutligen blifvit en fix ide, vilkoret för hennes lif,
ljuset, spännkraften som uppehöll hennes själ.
Hon lefde af sitt minne, sin ånger och sin saknad,
och det var först efter flera ar, som hon förmådde
lyfta dessa känslor öfver egoismen deri, och vakna till
medvetande och känsla af den öfriga verlden och andra
lidanden an hennes egna.
Hennes slägtingar hade öfvertalt henne att flytta
på landet till en af hennes egendomar, men Eegina
trifdes der icke, med en sällsam envishet återvände
hon ständigt till Stockholm.
Bet var der hon lefvat tillsammans med Hugo
under sitt korta äktenskap, det var derifrån han för-
svunnit, och med en outredd och sväfvande föreställ-
ning om hans slutliga återkomst dit, der han lemnat
henne, stannade hon vinter och sommar qvar der.
Det var under en af sina ensliga promenader en
sommarafton på de folktomma, solstekta gatorna långt
upp på Ladugårdslandet som Eegina väcktes ur sina
drömmar på ett högst obehagligt sätt.
Hon hade gått utan att märka hvar hon befann
sig och stannade nu i en smal gränd, hvars midt sak-
nade stenläggning och hvars slut utgjordes af Tysk-
bagarbergen.
Det var den oemotståndliga kraften af ett barns
halfqväfda ångestrop, som hastigt återkallade Eegina
till den yttre verlden.
Hon stannade och såg sig omkring. De små trä-
husen i mer och mindre ruckligt och bristfälligt skick,
pä ömse sidor om gränden, hade alla ett ruskigt och
otrefligt utseende, men det största med två våningar,
uppruttna fönsterbågar och trasiga fönster, var likväl
det minst inbjudande, och. en smutsig krog på nedra
botten gjorde det ännu mera afskräckande.
Skriket hade hastigt tystnat, liksom det hade blif-
vit qväfdt med våld, men förnyades åter, blandadt med
svordomar och uppretade röster, ifrån öfra våningen
af detta hus.
Claude Gerard. II. H

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free