- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
325

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUF-TOMTEN.

32

- "Ack, den Carl Adolf, nu har han satt en smör-
gås i halsen på sig igen/’ utropade friherrinnan med
förskräckelse och sprang upp emot sonen, som satt
orörlig, med utspända ögon och himmelsblått ansigte.
. Häradshöfdingen var emellertid mera resolverad
och gaf den arma gossen en dugtig knuff i ryggen,
under det modren ringde af alla krafter.
Carl Adolf hade emellertid redan återfått sin natur-
liga färg och sköljde nu ned den fatala smörgåsen med
ett glas mjölk, då betjenten störtade in.
"Du har fått ned den? Nå gudskelof! Du kommer
troligen att en gång skrämma lifvet af mig med din
glupskhet," sade friherrinnan i upprörd och förtretad ton.
"Åh, då ar det väl mera fara för mitt lif," in-
vänd3 Carl Adolf med mycket lugn, under det han be-
redde sig att börja med ännu en kopp kaffe och smörgås.
"Har du icke slutat ännu^ Tar nu försigtig och
svälj icke för häftigt. Ni vill ju fara till grufvan på
förmiddagen," fortfor friherrinnan, vänd till sin bror.
"Ja, åtminstone hvad mig beträffar, och jag tror
att Eegina följer med; har du alls ingen lust att göra
oss sällskap, Beate?" sade häradshöfdingen, under det
han tände en cigarr.
"Nej, visst icke, och jag förstår verkligen icke
Keginas mod och nyfikenhet, i fall hon verkligen
vill det."
"Men det ar ju en skam att bo i Falun sedan
många ar och aldrig hafva sett dess grufvor."
"Den skammen måste jag fördraga; jag tror också
att Kegina snart vänder om; det kan omöjligt vara
annat an högst obehagligt."
"Kanhända, jag vill just icke påstå, att jag in-
tresserar mig särdeles för dylika saker, men jag har
beslutit att helt och hållet ratta mig efter Ferdinands
smak under vår resa,* och jag gör nu början dermed,"
sade Eegina leende, under det hon steg* upp och
påtog sin schal.
"Du skall likväl icke visa allt for mycken passi-
vitet; emellertid finner jag det i sin ordning, att man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free