Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
SKYMNINGS PKAT.
i detsamma kastade hon en liten hvit linnelapp på
golfvet. Jag vet icke hur jag kom att fästa ögonen
derpå, den föll alldeles vid mina fötter i ljusskenet,
och jag såg genast att det var ett af slitet horn af en
fin linnenäsduk med ett namn och nummer på."
"Se här, Beate, du kan säkert lika litet som jag
misstaga dig om, hvem som varit egare af denna näs-
duk," fortfor Regina och tog från sitt bröst en liten
hvit linneklut, som hon lade fram för sin svägerska
på bordet.
"Min Gud! Regina, det ar ju din mans hela namn,
’Hugo Liljie’, och årtalet 83. Det ar intet tvifvel
om att denna näsduk varit Hugos," sade friherrinnan
häftigt, beskådande lappen med uppmärksamhet.
"Nej, det ar intet tvifvel derom, sa mycket min-
dre som jag sjelf skrifvit det. Hugo skrattade ändå
åt min omständlighet. O! min Gud, denna afsigtslösa x
omständighet skulle då blifva af sa mycken vigt för
mig," suckade Regina med nedlutadt hufvud. s j.
"Nåväl! Regina, hvad tänkte du? Hvad gjorde 4
du vid denna sa oförmodade upptäckt." f
"Du kan ana mina tankar; jag var nara att för- l
lora sansningen, och den förskräckta Hanna, som trodde 3
mig döende, sprang att väcka Ferdinand; jag visade m
honom det afrifna hörnet, utan att jag förmådde saga J
ett enda ord; mina föreställningar, mina gissningar i
blandade sig med minnet .och det ännu friska intrycket I
af min dröm, och nästan qväfde mig. Ferdinand, soöi |
med uppmärksamhet lyssnade till Hannas berättelse^ I
om huru vi funnit detta spår efter den sa länge sökte,’ *|
tycktes i början nästan lika bestört som jag; slutlige!! |j
sade han helt lugnt, tydligen för att lugna mig: ’Mia- I
goda Regina, detta namn ar din mans, derpå tvifla^ i
jag icke; men du får icke i din häftiga rörelse anse J
det såsom något bevis, att han sjelf lemnat det här f
....det vore möjligt att det kan leda oss till någoj* I
upptäckt, men det ar vida troligare, att vi icke ens kunna , "j
få visshet, om han någonsin varit på detta ställe/ Ack! "^
han hade tyvärr allt för rätt. Jag berättade honoia s|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
