- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
329

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUF-TOMTEN.

329

den hemska dröm, som väckt mig; jag sade honom
alla de gissningar, som denna lilla tyglapp uppväckt
inom mig, och sedan jag lugnat mig något och in-
sett att ingenting kunde företagas midt i natten,
skildes vi åt.
"Men du kan förstå, att ingen sömn kom mera i
mina ögon, och timmarne syntes mig oändliga, innan
morgonen ändtligen grydde.
"Tanken att Hugo varit i detta rum, legat i
denna samma säng, sysselsatte mig oupphörligt, ty före-
ställningen att denna näsduk kommit hit genom någon
annan kunde icke få insteg hos mig.
"Jag hade satt mig på en knölig och hård soffa,
som fanns i rummet, med ljuset brinnande på bordet
framfor mig, och efter en stund föll det mig in, att
jag möjligen kunde upptäcka ännu något annat bevis
på att min man verkligen vistats här. Jag tog ljuset
och lyste rundt omkring de torftiga väggarne med sina
suddiga tapeter, hvarenda stol undersöktes, de sneda
och smutsiga lådorna i det rankiga bordet utdrogos,
utan att jag upptäckte annat an damm och smuts, och
slutligen öppnade jag äfven en tapetdörr vid sängen^som
jag icke förut märkt, och som ledde till en liten skrubb
full af skräp.
"Bland all denna bråte, sönderslagna medikaments-
flaskor, tomma cigarrlådor, obrukbara skor och trasor,
upptäckte jag äfven en liten nattsäck. Den var trasig
och tom sanit dessutom öfverhölj d af mögel och smuts;
men jlikväl trodda jag mig ihågkomma, att Hugo haft
en sådan. Dylika äro hvarandra nästan alla lika, det
-ar således omöjligt att med visshet igenkänna den;
men jag tog den emellertid med mig ut ur rummet,
satte ljuset på bordet bredvid mig och beredde mig
att, med af otålighet och rörelse darrande händer, under-
söka densamma.
"Jag beskådade den på alla sidor, jag vände den
ut och in och ruskade det trasiga fodret, som likväl
icke tycktes vara nött, utan sönderslitet af ovarsam-
het, liksom hela nattsäcken syntes hafva varit ny, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free