- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
340

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34 SKYMNINGSPRAT.
"Men i fall Elfrida har rätt att du uppgifvit din
resplan, sa blir jag gerna hemma," sade Eegina frå-
gande, vid åsynen af sin svågers tankspridda utseende.
"Nej, för ingen del; vagnen ar ju redan framme
och jag ar färdig." Häradshöfdingen bjöd Eegina
armen och lemnade rummet, nickande till afsked åt
sin syster.
"Men, mamma, det ar bra synd om Carl Adolf,
som icke kan komma, med," sade Elfrida i detsamma
de passerade salongen, der den unga herrn ännu satt
qvar med de till hälften pådragna stöflarne och läste
helt lugnt i ett gammalt veckoblad, som legat på bordet.
"Jag skall skicka in Nilsson, som förmodligen ar ute
vid vagnen, för att hjelpa dig sa att du kan komma
med oss," fortfor hon till sin kusin, då Regina, som
gick förut, icke gaf akt på hennes anmärkning.
"Ja, det kan du göra, annars väntar jag väl tills
ni komma tillbaka/-’ svarade Carl Adolf flegmatiskt.
Betjenten skickades emellertid in och efter lang*
väntan utkom ändtligen Carl Adolf, befriad från sitt-j
obeqväma fängsel, och ämnade uppstiga i vagnen med^J
ett paraply i ena handen och en vattenkarafin i denj|
andra.
"Hvad skall du med paraplyn, min vän, det finns |
ju icke en molnfläck på himlen ?" sade hans mor, somt
i detsamma utkom på trappan.
"Och vattenkaraffen? Tänker du åka med den- i»
handen?" utropade häradshöfdingen skrattande. (J
"Jag skall säga morbror, att jag varit i grufvany
förr," sade Carl Adolf stött, "och jag vet derför att-f
man blir mycket törstig dernere, och ett paraply ar
alldeles nödvändigt, ty vattnet droppar ned på en |
öfver allt."
"Men det ar omöjligt att gå i grufvans smala
gångar och klättra på stegar med ett paraply i handen;;!
Jag sade baron detta, men han ville icke tro mig," |
sade betjenten allvarsamt, i det han under Elfrida^ ».
och häradshöfdingens ohejdade munterhet hjelpte den
unga herrn upp i vagnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free