- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
347

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GKUF-TOMTEN.

347

och det ar godt och väl dermed, men jag reser ändå
icke utan ett vilkor."
Erik, som icke förlorat ett enda ord af samtalet,
kröp likväl ännu närmare, böjde untlan grenarne och
såg nu Matts sittande midt för sig på en sten helt och
hållet belyst af månskenet, med hufvudet lutadt i hän-
derna och Lotta, med ryggen vänd åt buskarne, der
Erik låg gömd, stående midt framför honom.
"Hvad ar det för vilkor? Du vet att jag gör
allt hvad jag kan for att slippa se dig," sade Matts
med matt och likgiltig röst.
"Jo, det skall jag säga dig," återtog Lotta, som
icke syntes hvarken stött eller Öfverraskad af hans
kärfva uppriktighet. ’Du minns, att jag, ledd af min
galna kärlek till dig, hade spanat ut när’ du kom hem,
då du varit borta för att ärfva din farbror, och följt
efter dig för att få tala vid dig innan du skulle hinna
gå till gubben, Annas far, och fria och allt skulle vara
förbi för mig. Jag såg dig då den der qvällen, jag
såg dig fullkomligt val gå in i grufvan och komma
ut igen; jag kan gå ed på att det verkligen var
du, fastän ingen annan visste att du var hemkom-
men ännu, och du, när du kom ut, var sa för-
vandlad att man väl kunde vara osäker om det var
du sjelf eller ett spöke som liknade dig och jag tordes
icke tala till dig."
"Tyst, tyst, hvarför gräfver du jemt upp samma
gamla saga; har jag icke betalt dig nog för att tiga.
Ack, vore det icke för Anna och barnens skull, sa skulle
du fått skrika derom sa mycket du velat, ditt prat
bevisar dessutom ingenting. Nå, hvad vill du nu?
Hvad vilkor sätter du upp för att jag skall slippa
dig?" sade Matts häftigt och reste sig upp.
"Det vilkoret ar att du säger mig hela sanningen
i denna stund, att du berättar mig hvad som hände
derinne i grufvan på den halftimmen du var inne der
och hvarför du kom ensam ut."
"Du ar val galen!" sade Matts föraktligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free