- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
425

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ett bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Se så, kära Leopold, kom nu inte in på ditt
favorit-kapitel."

"Hvad för ett kapitel, om jag får be?"

"Jo, katalogen på alla Stockholms pigor; du borde
sannerligen etablera ett kommissionskontor, så kunde
din noggranna kännedom i den vägen komma dig
till nytta."

"Jag ber, Henrik, inga chikaner!" utropade
Leopold häftigt.

"Se så, det var bara för att återkalla dig från
minnet af Charlotte; jag har alls ingen lust att tänka
på henne, men så mycket mer..."

"Att tänka på den vackra Therese," afbröt Leopold,
skrattande och åter blidkad.

Therese! Det var således Therese man talte om,
och jag som hela tiden trott att fråga var om mig,
just derför att Henrik talte. Jag kände ett stygn af
sårad fåfänga och, skall jag tillstå det – äfven harm,
icke på Therese, men på honom, som jag fann så
vacker. Emellertid skulle denna förödmjukelse stegras.

"Men vet du hvad," fortfor Leopold, "att när vi
båda ville bära bort hennes thekopp, så var det åt
mig hon gaf den, märkte du det."

"Ja visst, hon lemnade dig thekoppen, for att bli
af med dig, och få mig att stanna."

"Dj-n anfäkta, hvad du ar rysligt impertinent och
egenkär," sade Leopold flat och förargad, "du tror
bestämdt att ingen qvinna kan motstå dig, derföre att
du fått ögon så stora och långa som major Stals
galoscher."

"Alldeles inte derföre," inföll Henrik skrattande,
och tycktes vara för mycket saker om sina ögons
ofelbarhet, for att bli stött, "utan derför att när jag vill
något
så lyckas det bestämdt." Och den adertonårige
kadettens ton var ofantligt imponerande och tycktes
också göra ett visst intryck på hans kamrat, ty
Leopold teg en stund och fortfor sedan:

"Jag skall säga dig att vår lilla kusin Julia är
också rätt sot, tycker du inte det?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free