- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
428

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ett bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ålder, att vistas under en mors uppsigt, att Herminie,
hvars talanger och kärlek till mig hon fullt erkände,
likväl icke vore passande härtill, och slöt under hjertlig
försäkran, att jag nog skulle trifvas hos min stränga
mormor, då jag bättre lärde känna henne.

Och hon hade rätt; jag lärde att högakta och
värdera hennes förstånd och många öfverlägsna
egenskaper, om jag också aldrig kunde älska detta
despotiska lynne och kalla hjerta. Jag hade trott ett
ögonblick, att kärleken till hennes barnbarn hade förmått
henne att kalla mig till sig, men jag fann snart att
fruktan att se mig undkomma hennes makt och att
min vårdslösade uppfostran skulle göra mig, efter hennes
åsigt, ovärdig min familj, var enda skälet dertill.

Ett lif af studier, arbete och strängaste disciplin
började nu och hade på mig den mest helsosamma
verkan. Dessa två ar, tillbragta på det ensliga och
vackra Edelsjö, äro de lyckligaste i min lefnad, och;
for denna lycka har jag till stor del att tacka min
mormors gamla intendent, eller ’spektorn’ som folket
kallade honom. Denna gubbes ovanliga förstånd och
lärdom, hans mildhet och kärlek till mig, skall jag
aldrig glömma. Det ar mig ännu obegripligt, hur en-
man med hans egenskaper kunnat stanna på denna
obemärkta och underordnade plats. Emellertid var han
den enda menniska, som min mormor tycktes frukta
och det förekom mig ofta, som om han hade varit;
den verklige husbonden och som hans makt varit oemoti
ståndlig, så snart han ville göra den gällande. Att
ett okändt mäktigt intresse fäste dessa båda så olika"
menniskor vid hvarandra, ar utan tvifvel, ehuru mina
gissningar i detta fall aldrig vunnit någon bekräftelse
och icke heller höra hit.

Hela förmiddagarne tillbragtes med studier under
Herminies ledning, vi stego upp hvarje morgon klockan
sju, frukosterade på en viss timme; oaktadt ganska
sällan någon främmande kom, gjordes en omsorgsfull
toalett till middagen, och hvarje eftermiddag klockan sex
företogs en promenad, om vädret icke var allt för elakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free