- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
431

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ett bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT BREF.

43

väl; vi gingo således ensamma; dessa promenader hade
blifvit mig allt for kära att jag skulle försumma dem.
Yi hade denna qväll gått längre an vanligt, och
voro nu på hemvägen. Den vänlige gubben hade just
slutat ett litet botaniskt föredrag öfver den stora bukett
af vårblommor, som jag höll i handen, då ljudet af
hästfötter kom oss att vända oss om, och jag i den
ryttare, som i raskt traf närmade sig, igenkände den
vackra kadetten, hvilken gjort ett sa hastigt intryck
på mig, och som jag sedan alldeles glömt. Då han
igenkände oss, steg han af, lade hästens tyglar öfver
armen och fortsatte vägen, promenerande bredvid oss.
Den tid som passerat, sedan vi sågo hvarandra,
hade förändrat oss båda. Hans första blick sade mig,
att han icke längre fann mig vara en ’påflugen unge*
och att han ganska väl nu ansåg mig värd sin upp-
märksamhet; och jag å min sida, ehuru jag ännu bi-
behöll ett visst groll till honom, och af en oförklarlig
förlägenhet knappt vågade se upp, fann likväl att han
blifvit mera manlig, att det mjuka, svarta skägget och
mustascherna klädde honom rätt väl och att i hela
hans sätt och utseende låg ett lugn och en anspråks-
löshet, som mycket kontrasterade emot det öfvermodiga
och litet slyngelaktiga sätt och spefulla min, som då
missprydde honom.
Han berättade oss under vägen att han nyss blifvit
utexaminerad ifrån Carlberg, och att han öfver som-
maren tänkte vistas hos sin tant, en af våra närmaste
grannar, och att han således hoppades med vänlighet
bli emottagen ibland hos oss på Edelsjö.
Hvad skall jag säga, dessa berättelser om den
första idylliska och rena kärlekens uppkomst och till-
varo äro utan egentliga variationer.
Henrik återkom ofta. Han tycktes icke mera se
Therese, hvars skönhet alls icke minskats; han såg,
han hörde ingen annan an mig. Han älskade mig
innan kort med en häftighet och uppriktighet, hvarpå
jag icke kunde tvifla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free