- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
454

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ett bref.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 SKYMNINGSPRAT.

Hvilket arbete, hvilka tårar, hvilken misströstan,
innan man derinom hunnit resa ett altare, och på
detta altare den bild, som sa länge varit skymd för

våra ögon.

Jag hade sett i verlden hundratal af dessa gamla
qvinnor, med själen ännu uppfyld af sin ungdoms
triumfer och fröjder, med hjertat uppfyldt af begär
efter hvad de icke mera kunde erhålla, i lysande ung-
domliga toiletter, som ännu mer f rams talde ålderns
omutliga och ohjelpliga vittnesbörd, irrande ifrån den
ena förströelsen till den andra, fåfängt sökande hvad
som för dem icke mera fanns, nöjet. Detta, flyktiga
väsende, som liksom kärleken uteslutande tillhör ung-
domen allena. I början blinda för sanningen, hade
de vid den förkrossande upptäckten slutit ögonen med
våld, och kämpade nu att fasthålla, hvad som länge-
sedan flytt, icke märkande att, liksom de sjelfva voro
blotta skuggan af den sköna, unga qvinna, hvilken de
fordom varit, de äfven icke funno annat an skuggan
af de fröjder, som tillhörde henne; äflande att tillhöra
en verld, som icke mera såg dem för annat an att le
öfver deras ansträngningar, läto de den slutligen be-
vittna förödmjukelsen af en tvungen och »bitter re-
signation.
Jag hade sett allt detta, jag ville taga mig till
vara för att spela samma rol. Min spegel sade mig
väl att ännu några ar kanske kunde qvarstå af nöje, men
du, min dotter, trädde emot mig; din femtonåriga skön-
het fördunklade din mor alltför mycket; bredvid dig
var jag alltid gammal, ty jag var din mor; mitt beslut
var fattadt. Jag ville afträda ifrån scenen, innan man
uthvisslade mig.
Jag höll just på att försegla det bref jag skrifvit
till hushållerskan och inspektören vid vart blifvande
hem, hvaruti jag bedt dem ställa allt i ordning för
vår snara ankomst, då en af mina bekanta inträdde.
Detta fruntimmer var just en af dem, hvarom jag
nyss talat. Hon hade för tjugo ar sedan varit -en
skönhet; nu vittnade hennes ansigte blott om de många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free