Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ett bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den natt som nu följde ligger för mitt minne
som ett kaos af mörker och strid. Alla mitt lifs,
min varelses känslor, både goda och onda,
koncentrerades och kämpade emot hvarandra under några
timmar som syntes mig oändliga, och likväl kom morgonen
allt för snart.
Det var slut. Jag hade drömt en kort och dåraktig
dröm. Förvillad af en på en gång gammal och
nyväckt kärlek, hade jag glömt den långa rymden af
sjutton år. Glömt att hvarje dag af dessa år stulit
en droppa af mitt blod, af mitt lif, min ungdom, för
att skänka det åt dig, att för hvarje steg som du tog
framåt, tog jag ett tillbaka. Glömt att den unga
flickan, som Henrik en gång älskade, hade blifvit
gammal, och att det barn, som växte upp bredvid
henne, nu intagit hennes plats, nu hade ungdomens
rättigheter och behag. Glömt att man icke fäster
den vissnade rosen vid sitt bröst, då den friska knoppen
sitter bredvid på samma stjelk. Man rycker bort den
utblommade och kastar bladen i stoftet, på det de ej
må fördunkla den ungas skönhet.
Men Henrik, hade då tiden stått stilla för honom?
Ack, han var ju fyra år äldre än jag. Nåväl, det
hindrade icke min sextonåriga Julia att älska honom.
En tretioåtta års man är ännu ung. Qvinnorna, som ega
en så kort ungdom, bibehålla likväl så länge hjertats
känslor unga. O, öde! Din grymhet är infernalisk.
Jag hade underkastat mig min dom. Det blef
morgon, natten var förbi och jag var lugn. Denna
natt hade gjort mig fullkomligt gammal.
Emellertid återstod mig att hålla mitt löfte och
förena dig med den man ditt hjerta valt.
Jag såg att du ville anförtro mig något; min
ömhet öfvervann din blyghet, du berättade mig redan
samma dag, att du gjort bekantskap med Henrik
hos tant Amelie, der han var daglig gäst, att du
länge anat att han älskade dig, och att han i går,
då han kommit hit med ett bref ifrån tanten, tillstått sin kärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
