Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det obrutna brefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OBBTJTNA BKEFVET.
7
och åter på golfvet, under det den unga flickan satte sig ned vid pianot.
Den hederliga doktorns rätt angenäma prat gick emellertid alldeles förloradt för mig, ty Alitzas fantasier antogo snart en lika vexlande och hemlighetsfull karakter som hennes sätt och \ ansigte.
De sväfvande, afbrutna och sa att säga beslöjade melodier, lion framtrollade, fängslade på ett sällsamt sätt min uppmärksamhet. Hon spelade med ovanlig talang, och i detta ögonblick isynnerhet på ett sa eget och passioneradt sätt, att jag icke kunde af hålla mig från en anmärkning derom till doktorn.
"Men, min vän, har ni icke kommit under fund med den sanningen, att musikaliska personer lär man bäst att känna genom deras musik; den här unga damen ar just en af dessa qvinliga subjekter, som helt och hållet gäcka vår vetenskap," sade doktorn småleende, "man skulle tro henne vara det mest rädda och veka barn, och ni hör nu, hur hon spelar. Igenkänner ni icke en glödande, passionerad qvinnas känslor, en kraft, en inspiration, som skulle kunna göra henne till en martyr eller - en stor synderska?"
"Men ni har sjelf sagt..."
"Att hennes nervsystem ar utomordentligt irriterad t, ja, till följd af, jag vet icke hvad, kanhända en oförnuftig uppfostran; man skulle det ena ögonblicket tro henne färdig att falla i vanmakt vid bullret af en öppnad dörr och en annan gång... Märkte ni icke nyss, då gossen här föll och lyftes upp med blodigt ansigte, alla närvarande rusade fram, betagna af förskräckelse, utom hon och jag; vi voro båda lugna, hon tog icke ens sina ögon ifrån spegeln bredvid sig och stördes alls inte i sin djupa beundran öfver sin egen lilla, vackra fysionomi."
"Ni misstar er säkert, ty hon kunde icke spegla sig der hon satt."
"JSTåväl, då var hon åtminstone försänkt i sa djupa funderingar, att hon knappt märkte hvad som vid ett annat tillfälle kanhända skulle gifvit henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
