Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det obrutna brefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OBRUTNA BREFVET.
4
icke ett ögonblick längre hafva henne i mitt hus, och jag har nyss sagt henne det."
"Men om hon nu likväl skulle vara oskyldig, sa blir hennes rykte ohjelpligt förstördt, derigenom att ni kör bort henne."
"Jag tycker, att hon må vara tacksam att ännu få gå fri härifrån, och hvad hennes rykte angår, sa ar det redan förloradt. Alla i huset misstänka henne, fru Löfgren har ju sjelf hört henne gå ut vid den tiden, då stölden måste hafva skett, och fann henne klädd redan klockan fem på morgonen."
"Hennes far skall vara en hård och brutal person ; han skall kanhända behandla henne illa, när hon återvänder på detta sätt."
"Min Gud, hvad ni har blifvit ovanligt ömsint. Der ser man hvad ett vackert ansigte och ett listigt sätt kunna uträtta, äfven på en lagkarl, men ni kan troligen vara lugn, äpplet faller icke långt ifrån trädet, som man säger, fadern ar säkert väl öfverens med sin dotter."
Fru Jenner var uppretad, troligen lika mycket öfver den unga flickans envisa och hemlighetsfulla tystnad, som öfver sjelfva stölden, och det lönade icke mödan att söka ändra hennes tanke och beslut; dessutom hade hon fullkomligt rätt; den gamla ondsinta hushållerskan hade redan utspridt sina misstankar såsom fulla sanningar, och i dylika fall äro pratet och skvallret nästan lika fruktansvärda som brottet sjelf, i afseende på den allmänna fördömelsen.
Jag såg den unga flickans saker bäras ur huset, hörde de båda barnens tårar och ängsliga frågor efter sin guvernant och henne sjelf, tyst och förkrossad, smyga sig bort utan afsked, följd af tjenstfolkets råa, nyfikna och hånande blickar.
Tvenne veckor förgingo, och aldrig har jag känt mig i en mera pinsam och obehaglig sinnesstämning, an under denna tid.
Ingen den minsta anledning att komma de försvunna paketen på spåren hade ännu kunnat upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
