- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
48

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det obrutna brefvet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

ONKEL BENJAMINS ALBUM.

"Jag trodde sa, men portvakten påstår, att man först kommit utifrån och gatt in och sedan tillbaka ut."

Myrvin hade satt sig ned och fortfor betänksamt: "Det var nu min mening att bedja härads-höfdingen följa mig hem, för att visa er, huru .det tillgår hos ingeniör Nauman en qväll."

"Huru kan ni visa mig det?"

"Åhjo, den gamle herrn bor på nedra botten, hans fönster ligga åt gården, endast vedbodarne äro midt för, och man har godt tillfälle att spionera på honom."

Jag fann just icke Myrvins förslag särdeles i min smak, men intresset för den unga flickan bestämde mig likväl att följa honom.

Det var på Norra Smedjegatan den gamle ingeniören bodde. Denna gata kan ännu i dag icke skryta af någon synnerlig trefnad, men för tjugo ar sedan var den mycket mera smutsig, mörk och misskrediterad an nu.

Vi gingo genom samma smala portgång, hvari jag sett Alitza gå in, och kommo in på en liten gård, fullkomligt mörk och på ena sidan begränsad af ett bristfälligt skjul med flere dörrar och en afskyvärd soplår.

Jag tvekade att taga ett enda steg på denna vedervärdiga fläck, der jag ömsom trampade på en hop äggskal, ömsom halkade öfver fragmenten af en gammal tygkänga eller trädde fötterna ned i en smutsig rännsten, men det var emellertid här vi borde stanna, och nyfikenheten och deltagandet för Alitza läto mig träda in genom en af de dörrar, som Myrvin öppnade, och der vi lyckligtvis befunno oss i en vedbod, som i jemförelse med gården utanför syntes mig nästan angenäm, med sin spånmörja och sin vedstapel, behängd med våta trasor till torkning.

"Ser ni de båda fönstren .midtför här? Det lyser redan ljus der inne, och pm ni drar er litet åt sidan, skall ni vid öppningen af gardinen kunna se hvad som passerar innanför," sade Myrvin sakta och skot upp dörren, genom hvilken vi inträdt.

«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free