- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
98

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Lifvets poesi?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98 ONKEL BENJAMINS ALBUM.
Ulla stelbenta kalfven, storskrattande åt dennes tvära hopp och språng, alltjemt pratande med det lifligaste intresse med deras sköterska, som hon följde till ladugården.
I detsamma kom kaptenen ifrån råggärdet. Han stannade hos oss ett ögonblick, och Valter berättade honom, liksom för att berömma systern, hennes intresse för korna och ladugården.
"Ahja, flickan blir nog bra, bara jag tar hand om henne. Nå, Karina, huru mycket mjölkade Bolla ?" tillade han, då den unga flickan i detsamma kom ut och sprang emot honom.
"Ack, det vet jag alls intet. Har inte pappa hört, att hon haft sin kalf hos sig hela dagen, och nu ar hon alldeles utom sig öfver att skiljas ifrån honom. De skrika båda, och Bolla har ryckt sönder sin kedja. Pappa, sota pappa! Låt dem vara tillsammans, hon slickar honom, och han kryper intill henne och sträfvar emot, när Stina vill föra bort honom, låt honom stanna, skilj icke den stackars modern ifrån hennes unge!"
"Åhå! Se der ha vi det berömvärda intresset för ladugården, jag kunde just ana något dylikt," afbröt kaptenen skrattande och vande sig till Yalter, som såg flat och missnöjd ut, under det Karina, som med blixtrande ögon och rodnande kind hängt sig fast vid sin fars arm, fortfor med ifrig och bedjande röst:
"Om du hade sett det arma djurets ångestfulla ögon, hennes ömhet om sin unge, hennes förtviflade bemödanden att komma lös, för att skydda och försvara honom, hennes ängsliga skrik! Ack, pappa, hvad det ar grymt att ta deras ungar ifrån dem!"
"Ta, ta, ta! Ar du då alldeles tokig, flicka? Du pratar ju sa, att du mister andan. I sanning en förbättrad ladugårdsskötsel du förordar. Hvad ar det der för dumheter, kanhända du nu öfvertalat Stina att låta kalfven stanna?"
"Ja, jag bad henne att lemna honom, tills jag fått råka dig och .. ."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free