- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
103

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Lifvets poesi?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIFVETS POESI.

3

hon, släpande det smutsiga seldonet öfver golfvet med ansträngning.
"Men ni har troligen icke kunnat göra det der mycket ändamålsenligt, med edra små, klena fingrar," sade jag leende, i det jag upphängde selen på väggen igen.
"Nej, det händer nog, men det pinade mig sa fasligt att se dem lägga det styfva och hårda seldonet på hästen. Jag måste likväl göra hvad jag kunde. Och Polle skall finna, att jag ändå menat honom väl, och det skall lindra honom," tillade hon med en naiv öfvertygelse, som alldeles förbryllade mig. "Se sa, nu glömde jag min flaska qvar. Yill ni läsa upp dörren åt mig igen, det ar ett fasligt stort och groft lås."
"Ja, det ar sannt. Jag vet icke, hur ni kom in ?"
"Jo, jag satte en käpp i nyckeln och vred omkring."
"Hvad ar det för en flaska ni harr" "Ah, det ar just ingenting," sade hon förlägen. "Jag tackar er sa mycket, Benjamin, nu behöfver jag icke mera er hjelp."
"Far jag icke följa er längre?" "Nej, ty jag vet, att ni skulle göra narr af mig." "Men hvarför skulle jag det? Hvad tänker ni då företaga er?"
"Jo, jag har flere dagar sett, att oxarne ..." "Också behöfva putor?" afbröt jag leende, "Nej, men tömmarne ha skurit sönder deras öron; jag bad väl Erker att jemka tömmarne på annat sätt och tvätta såren, men han säger: ’det var icke vardt, det gör dem ingenting’, men nu tänkte jag helt oförmärkt, medan de hvila middag, att gå för att smörja dem med den här oljan och lägga remmen på annat sätt." "Men, Karina, tycker ni icke, att det illa klär en ung flicka, att företaga sig dylika saker?"
"Jo, sanningen att säga, sa skulle jag bra gerna vilja, att ingen såg mig. Jag ar verkligen litet generad, men ..."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free