Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordning allting, ensam som jag är. En sådan förskräckelse! Gud vare tack att ni icke är skadad; hvad kunde detta vara för en landsstrykare? Att slå ihjäl hunden! Jag tyckte mig väl höra honom skälla, men han tystnade strax, och jag litade på Lisslena. Jo, så går det," muttrade den stackars Dora, under det hon åhörde gossens berättelse, hvilken afbröts af snyftningar.
"Jag vill ha Rugge med mig, jag vill icke gå härifrån," utropade Hugo ifrigt och bedjande, då Dora ville aflägsna sig med honom.
"Kära hjertandes, hunden är ju död, låt honom ligga."
"Nej, nej, han skall ligga på sin kudde. Den hemska karlen kan komma igen."
"Nå, Herre Gud, som ni vill då. Per, Per, kom hit!" ropade hon hastigt åt en lång karl, som i detsamma syntes vid gårdsgrinden.
Drängen kom fram och nu började en ny serie af utrop och beskärmelser öfver händelsen. Hunden, som verkligen ännu var vid lif, bars in i förstugan och Hugo följde ändtligen sin sköterska in i deras gemensamma rum.
Ingen vid gården hade sett den främmande mannen och den lilla flickan, som Hugo beskref, alla antogo för gifvet, att det varit en kringvandrande krämare, och man tänkte icke mera derpå, då alla voro upptagna af tillredelser för den väntade husbonden, hvilken aldrig varit der förr och som ingen af gårdens folk, utom Dora, kände.
För tre år sedan hade Hugos mor, den unga friherrinnan Hastford, dött. Dora, som varit hennes amma och äfven haft vården om hennes enda barn, hade då på hennes mans befallning under hans vistande utomlands flyttat hit till denna gamla, undangömda gård och allt sedan bott här med den lilla Hugo. Ett par gånger om året hade hon skrifvit efter den adress baronen uppgifvit, för att lemna underrättelse om gossens helsa, och nu för några dagar sedan hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
