Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur sin tunga tankfullhet, såg sig omkring och sade småleende:
"Jag är ledsen att icke förr hafva kommit hit. Det här gamla stället har ett eget, romantiskt behag. Det ligger något tilldragande i den skarpa kontrasten imellan denna ytterliga enkelhet, detta tarfliga och dystra gamla hus med sina åldriga och klumpiga minnen från fordom, och den verld jag nyss lemnat, och jag undrar icke på att det en gång varit en älskad fristad för en uttröttad flykting ifrån lifvets buller och brak."
"Det är sannt, jag har just tänkt detsamma. Hvarför icke kunna lefva lycklig här?" svarade Balduin med en ton och ett sätt, som visade, att han var van att i hemmet utgöra sin herres sällskap och förtrogne, mer än hans tjenare.
"Derför att lyckan icke kan trifvas i mörker och enslighet. Det vore en död värre an döden."
"Det har likväl en baron Hastford bygt detta hus och lefvat här."
"Dött här, vill du säga."
"Om man lefver eller dör här, så är man nästan lika mycket skild ifrån hvad vi kalla verlden," inföll kammartjenaren med en besynnerlig blick och en egen tonvigt på orden.
"Den skilsmessan skulle imellertid vara illa arrangerad," sade baronen, skakande på hufvudet, i det han steg upp från bordet, utan att hafva förtärt något annat af mor Lisas välmenta anrättning än ett glas mjölk.
Balduin följde sin herre in i hans rum och stängde dörren efter sig, men Lisslena, som tydligen funnit sin husbondes ankomst utomordentligt intressant, närmade sig oupphörligt denna dörr, under det hon afdukade bordet, för att med ögat intill springan försöka uppfatta hvad som föregick der inne.
Olyckligtvis uppehöll man sig imellertid i det inre rummet, och den nyfikna flickan smög sig derför, då hon slutat sina göromål, ut på gården, kröp sakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
