- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
183

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säkraste bundsförvandter och de mest oemotståndliga tjusningsmedel, det har mamma hundra gånger sagt. Och att besegra en sådan medtäflerska, som jag kan förstå att den der flickan ar, bör väl icke blifva svårt."

"Hvem vet likväl? Det skall vara en hederlig flicka och en riktig skönhet dertill."

"Hvad heter hon? Hvem är hon?"

"Hvem hon egentligen är, vet kanske ingen mer än jag och gamle Balduin. Och hon har intet annat namn än Elina."

Jag spratt till vid detta namn, som jag nu för andra gången i natt hörde och lyssnade ännu uppmärksammare, då Mary svarade:

"Elina! Heter hon så? O, ja! Jag vet att han icke älskar mig, som en fästman borde, han har sjelf sagt mig det, men jag var nöjd ändå, ty jag trodde icke ... Ah! Lena, om du talar sanning, om det finnes en annan qvinna, som ..." Mary kastade sig i soffan och förde sina långa magra händer sammanknutna till tinningarna.

Hon var verkligen fruktansvärdt obehaglig i detta ögonblick, den arma flickan, och jag tyckte mig hafva en dubbel anledning att följa denna intrig, hvilken ödet liksom stälde framför mina ögon, för att äfven kunna hindra ett giftermål, som å ömse sidor hvilade på en falsk grund.

"Om fröken icke tror mig," återtog Lena, "så fråga baron sjelf. Om jag icke misstager mig alltför mycket, så önskar han ingenting hellre än att få en anledning att säga fröken sanningen, hvilken han icke för grefvinnan törs komma fram med. Och kanske att fröken då lemnar honom sin ring tillbaka, som också icke vore mer än rätt."

"Lena, du är den elakaste och farligaste varelse jag känner."

"Och ändå vill fröken icke mista mig," inföll Lena trotsigt och nästan hånfullt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free