Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptäcka brottet och befordra brottslingen till straff," sade Lena spetsigt och betraktade mig med ironi.
"Det är så visserligen, men lösa misstankar och lättsinniga beskyllningar bör man akta sig för."
"Detta är hvarken det ena eller andra. Det är helt enkelt någonting, som jag hittat och som jag tänkte visa lagman, på det han sjelf må bedöma hvad bruk man bör göra deraf. Men i fall lagman kanske af några särskilda konsiderationer icke vill befatta sig dermed, så vänder jag mig väl till någon annan."
"Om det är, som du säger, så tala," sade jag nyfiken och satte mig ned, under det Lena, varnad af nattens missöde att blifva hörd af andra än dem, till hvilka hon talade, med hviskande röst började en berättelse, som i hög grad väckte min förvåning och nästan förvandlade till visshet den ledsamma upptäckt jag sjelf trodde mig hafva gjort denna natt om Balduins brottslighet."
"Vill du inför domstolen upprepa allt hvad du nu sagt mig?" sade jag allvarsamt, då Lena slutat.
Hon betänkte sig ett ögonblick och svarade sedan ett beslutsamt: "ja",
"Är det emellertid din mening, att jag skall anse hvad du nu meddelat mig, endast som ett enskildt förtroende, eller vill du, att jag derpå genast grundar en anklagelse emot..."
"Nej, icke ännu. Det är blott för lagman jag yppat detta så länge. Gör ingenting deråt, jag vill tala med fröken först."
Lena skyndade ut, ty hon hörde sin matmors ringklocka, och jag satt helt öfverväldigad af det intryck hennes berättelse gjort på mig."
Det finnes väl knappt något obehagligare för en jurist, med pretention på någon duglighet, än upptäckten, att han blifvit dragen vid näsan, att ett barn, hvilket Lena den tiden var, haft mera skarpsinnighet än han, och ingenting mera nedslående för menniskovännen än att finna sig lurad af sitt eget hjerta och ett ärligt ansigte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
