Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det dess luft jag andas. Det är icke den ärfda rikedomen, det gamla namnet, som nu ensamt står främst i rang, det är arbetet, intelligensen och det välstånd, det oberoende detta gifver. Jag älskar Elina, den fattiga, namnlösa flickan, och hon skall bli min hustru; jag vill tusen gånger hellre arbeta för att skaffa henne bröd, än sysslolös mottaga Marys rikedomar som betalning för en lögn. Ser du, hennes ring är borta, jag återtar den icke mera, jag skall säga henne allt. Om jag har något att rodna öfver, så är det min svaghet, att ett enda ögonblick hafva lyssnat till dina böner och föreställningar och att någon sin hafva mottagit den."
"O, Hugo, om er far hörde er!" afbröt Balduin, med en nästan hemsk förskräckelse målad i sitt bleka ansigte, under det han med ofrivillig beundran blickade på Hugos glödande kinder och blixtrande ögon.
"Han hör mig kanske, och han gillar mig, jag är öfvertygad derom."
"Nej, nej aldrig. Han som ..."
Balduin hejdade sig hastigt, vände sig bort och vandrade några slag fram och åter på golfvet, som det tycktes i häftig rörelse; slutligen stannade han framför sin unge herre och sade långsamt och högtidligt:
"Hugo, hör mig, ty hvarje ord, som jag nu säger er, är som om det kom ifrån er fars, min ädle, älskade husbondes, mun. Jag är uppfödd tillsammans med honom, jag har delat alla hans tankar, hans tycken och till en del äfven hans uppfostran, och jag tycker mig i detta ögonblick veta hvad han sjelf skulle säga er, lika väl som om jag hörde honom hviska i mitt öra. Ni har läst och hört genom hundra små detaljer och traditioner lika väl som genom historien er ädla slägts öden och bedrifter, ni vet, att edra förfader ha varit tappra och kloka, stolta och kraftfulla, att de hafva varit ädlingar i detta ords verkliga betydelse. Och hvad har det varit, som generation efter generation alltid har gjort dem sådana?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
