Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Jag tänker, fröken skall bli nöjd med mig, ty jag tror mig hafva uträttat alltsammans riktigt bra, fastän jag icke fick den ljusblå hatten färdig till i dag, men den kommer med ett särskildt bud, och precis likadana band som den gredelina klädningen var rent af omöjligt att få, men jag tog i stället sidensars och rouleauer, och det blir..."
"Se så, Lena, lemna nu den der bråten ... jag dör af otålighet att höra hvad du gjort för öfrigt," sade Mary häftigt, så snart betjenten, hvilken följt Lena för att bära en del af de medförda sakerna, väl gått sin väg.
Lena svarade emellertid ingenting, hon tystnade tvärt, gick till dörren och öppnade den för att förvissa sig, att karlen verkligen aflägsnat sig, och sade sedan halfhögt, med ett helt annat uttryck:
"Ja, allt har gått väl; jag kommer nu ifrån Stockholm der den farliga skönheten sitter i godt förvar längst upp på en bakgata på söder, i ett litet rum inåt gården, som sannerligen hvarken är trefligare eller större än en fängelsecell, och det skulle väl vara en särdeles otur, om någon här skulle finna henne ... Dessutom har jag särskildt vidtalt värdinnan, som jag känner, det är en klok och icke mycket nogräknad qvinna, som för god betalning skulle göra hvad som helst, och som hvarken skall släppa fågeln ut eller katten in ..."
"Lena, kära Lena, du har gjort mig den största tjenst, som någon menniska kunnat, och du får se, om jag blir otacksam," sade Mary, gnuggande sina händer i häftig förtjusning, under det glädjen och otåligheten läto tvenne mörkröda fläckar flamma upp på hennes magra kinder och gjorde dess skarpa konturer ännu märkbarare.
"Berätta mig emellertid allt! Huru fann du henne, huru kunde du så med ens förmå henne att följa dig? Tala, jag brinner af nyfikenhet att höra alla detaljer af din resa."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
