- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
244

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Det har jag alls icke märkt," inföll jag, öfverraskad af hennes iakttagelse och blickande på kammartjenaren, som ofrivilligt rätade på sig.

"Det är likväl så, fastän man icke märker det, då han sjelf erinrar sig detsamma."

"Du talte då, vid Bräcke, endast om en mördare, men när du hos grefvinnan Déen meddelade mig hvad du nu berättat, tycktes du misstänka två?"

"Jag såg icke mer än en, men jag trodde alltid, liksom alla andra, att den der främmande karlen med barnet och lådan varit behjelplig vid mordet; han åkte ju förbi mig, och i hans ansigte – fastän jag såg det endast några sekunder – stod tydligt hans ångest och brådska att komma fort ifrån stället."

"Jag hörde dig äfven för din fröken der hemma om natten berätta, att du sedan igenkänt det der barnet som en fullvuxen flicka; är detta sanning?"

"Ja, jag är saker derom. Balduin känner henne, hon bor i Upsala."

"Helt ensam?"

"Jag tror det, åtminstone vet ingen, om hon har några slägtingar; man har sedan flera år betalt för henne hos en enka der i staden."

Allt hvad Lena sagt var nästan detsamma, som hon förut berättat mig hos grefvinnan, vid Marys och Hugos förlofning, och jag hade endast med uppmärksamhet iakttagit hvad verkan denna berättelse skulle göra på Balduin. Det var emellertid svårt att afgöra, om den tydliga öfverraskning, han visade vid upptäckten af de gömda kläderna, var bevis på hans brottslighet eller tvärtom, ty hans min var mera missnöjd än förskräckt.

Han kunde emellertid icke dölja sin rörelse, då man frambar de hittade sakerna, och på min fråga, om han igenkände dem, svarade han utan tvekan ett bestämdt "ja".

"Den der västen har således tillhört er sjelf, Balduin, och ni hade den på er samma qväll ni anlände till Mossboda?" sade jag, börjande ett förhör,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free