- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
246

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derför, då kammartjänaren slutligen svarade ett afgjordt och tydligt "ja".

"Men den fanns icke hos den döde, som ni vet, och den är icke fläckad eller skrynklad på något sätt."

"Kej, jag ser det."

"Men huru skulle den i det fallet hafva kommit hem tillbaka, vill ni icke förklara detta?"

Balduin teg och tycktes försjunken i tankar.

"Det förefaller mig emellertid besynnerligt, Lena, att Balduin skulle kunnat hinna före dig till kyrkogården, då du sjelf erkänt, att du mera sprang än gick hela vägen och dessutom begagnade dig af en genväg, hvilken han som främling icke kände till," sade jag, vändande mig till Lena för att möjligen öfverraska henne.

Hon svarade emellertid helt lugnt:

"Han gick ifrån gården en stund före mig, och dessutom uppehöll jag mig temligen länge under vägen vid länsgränsen."

"Hvarför det?"

"Jag blef rädd, jag såg helt hastigt der i halfmörkret tvenne karlar, som voro sysselsatta med någonting, som jag icke kunde se eller förklara."

"Tvenne karlar, hvilka voro då de?"

"Jag igenkände dem icke, de voro alldeles främmande och sågo hemska ut."

"Hvad gjorde de då?"

"De tycktes tvista om något, som de sleto emellan sig, de kommo slutligen i häftigt slagsmål, men jag hörde dem icke vexla ett enda ord, allt var tyst, och detta skrämde mig ännu mer, jag vågade icke röra mig ur stället, och jag vet icke, huru länge jag låg nedkrupen mellan ormbunkarne och lingonriset."

"Hvart togo de då slutligen vägen?"

"Den ene slog den andre till marken och flydde inåt skogen."

"Och den andre?"

"Han låg qvar en stund, fasligt länge, som jag tyckte, men slutligen reste han sig och följde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free