- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
305

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Skuggor från en natt vid Drottningholm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN KATT VID DROTTNINGHOLM. 3
ofta dumheter, som man sedan i hög grad ogillar, och den gamle pagehofmästaren försäkrade mig, att sa länge någon af de personer lefde, hvilkas hemligheter han denna natt alldeles oafsigtligt kom på spåren, ansåg han sig bunden till en obrottslig tystnad, men emellertid tänkte han i detta ögonblick endast på att gömma sig.
Den tiden var dessutom smaken och uppfattningen icke densamma som nu, och man skrattade då endast åt saker, som vi nu anse röra vår heder och grannlagenhet.
Han såg sig omkring för att finna en plats, der han kunde vara dold. Alldeles bakom dörren till inre rummet stod en stor och hög korg med lock; den hade kommit ifrån Paris för drottningens räkning med toilettsaker, hvilka lågo upptagna bredvid, och utan betänkande klef han öfver coiffurer, tyll och bjeffs, lyfte upp locket oeh hoppade ned deri; egentligen, som han nu på sin ålderdom skrattande tillstod, af en feg och dum fruktan för den herkuliska Bruce, hvilken var en grälmakare och slagskämpe, hvars knytnäfvar han respekterade sedan gammalt, och som ovilkorligen skulle tro, att han med afsigt kommit in för att utspionera hans möte med kammarfrun.
Slagen på dörren upprepades, och han hörde Bruce derinne med ångest utropa: "Millioner djeflar! Tänk om det ar drottningen!"
"JS"ej, hon kan icke komma denna vägen och jag skulle höra hennes ringklocka först," sade Barn s tro m hviskande. "Det ar Munck, jag ar saker derpå; han skall icke kunna midt under balen dröja många minuter. Om jag blott kunde gömma dig!... Ah, se här, kryp ned i korgen den ar tom," tillade hon brådskande och pekade på densamma, der Juring nyss funnit en tillflykt, och utan att vända sig om gick hon att öppna dörren, sedan hon ett ögonblick framför en spegel slätat sitt hår och sin tillskrynklade krage, som sqvallrade om det föga varsamma och blyga sällskap hon haft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free