- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
307

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Skuggor från en natt vid Drottningholm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN NATT VID DROTTNINGHOLM. 37
i
dernere serveras icke förr an klockan tu ... men du har en förbannadt dålig eklärering, nia belle ..."
Och skrattande framdrog han en stol till bordet och satte sig ned.
Kammarfrun gjorde en förstulen åtbörd af harm och gick att ifrån det inre rummet hemta en armstake med trenne vaxljus, som hon placerade framför honom.
Bruce och Juring sammanträngda i korgen, båda missnöjda, rädda och förargade på hvarandra, kunde icke afhålla sig ifrån att, med fara att upptäckas, kmiffas och likt tvenne tuppar inspärrade i samma bur göra fångenskapen för hvarandra sa obehaglig som möjligt. Det var naturligt, att hofmästaren ^åsom minst och svagast blef den mest lidande, men han hade också mest att förlora, då Bruce, redan känd som en galenpanna och roué, åtminstone icke hade något anseende att mista, om man påträffade dem.
Båda hade nu genom korgens glesa spjälor det nöjet att beundra den vackra hof stallmästarens strykande aptit, och Bruce var nära att qväfva sin olyckliga kamrat i vreden öfver de tömda faten, som varit ämnade åt honom.
Kammarfrun, som tagit sitt parti att i vinet svälja förtreten af det störda mötet, tog en annan stol och satte sig bredvid den opåräknade gästen, tröstande sig, som det tycktes, förträffligt öfver utbytet af bordsgranne och skämtande, med den mest djerfva och frispråkiga glädtighet, öfver några hof-damers hemliga missöden och äfventyr vid kostymeringen till balen.
"Hvilket vackert armband du der har, min lilla Olivia!" sade Munck och slog i ett glas vin åt sig.
"Ja, icke sannt, och jag skulle äfven snart få maken dertill, i fall jag kunde lita på er vänskap."
"Min vänskap ... åh, derpå har jag väl ofta gifvit prof, ehuru kanske icke sa lysande som den der grannlåten."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free