Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Skuggor från en natt vid Drottningholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 ONKEL BENJAMINS ALBUM.
vänder sig om för att lösgöra den och komma fram till stället, men då han lyckats befria sig från tornet och ser sig omkring, ar hon försvunnen.
Han upprepar hennes namn ännu en gång, men-får intet svar, och ingenting ger tillkänna, att någon menniska finnes i granskapet.
Var det verkligen Coranda, eller var han oupphörligt offer för bedrägliga synvillor denna natt? Han kan icke bestämma det. Om han aldrig fått någon annan anledning att tro på den unga flickans närvaro, skulle han ansett denna uppenbarelse utan vigt, men han antog sedermera såsom afgjordt, att det verkligen varit hon.
I detta ögonblick föreföll honom hennes närvaro liar mycket otrolig, och hans uppmärksamhet väcktes dessutom i detsamma af några lösa stenar, som rullade utför klippan, och en mörk figur, som trädde fram bredvid honom på andra sidan, bakom en stenhög öfvervuxen af buskar.
Innan han ännu hunnit göra den minsta reflexion deröfver, såg han ännu en liksom den första skjuta upp med ens, som om de kommit ur jorden.
Den sista var mindre, tydligen en qvinna, och då han såg konturerna af hennes korta och axelbreda figur och det temligen, stora hufvudet, trodde han sig igenkänna zigenerskan på maskeraden.
De första ord hon yttrade helt tyst på franska, öfvertygad^ honom också derom.
"ISTi har icke reda på tiden," sade hon häftigt, "klockan var ännu icke elfva då jag råkade er i korridoren."
"Jag har aldrig varit i den korridoren, hvarom ni talar, och aldrig talat ett ord vid er, sedan vi kommo på balen, jag aflägsnade mig redan långt förut derifrån, som vi öfverenskommit," svarade mannen med en röst, som Juring trodde sig igenkänna, men som han då i ögonblicket icke kunde bestämma hvem den tillhörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
