Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- V. Skuggor från en natt vid Drottningholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
röster omkring sig, kände, att man bortsläpade honom, och hörde slutligen sqvalpet af vågor och bullret af snabba och täta årslag i vattnet.
*
Då han åter vaknade till sans, var det full dager. Han fann sig liggande i gräset utmed kanten af en damm i parken, och tvenne trädgårdsdrängar stodo lutade öfver honom.
Han satte sig upp, han var yr i hufvudet, frusen och stel, men alldeles oskadd, som han tyckte, och ännu iklädd den svarta dominon, som han haft på maskeraden.
"Det var väl knäfveln hvad herrn måtte tagit till bästa i natt på slottet, efter som han icke kunnat komma längre än hit för att sofva ruset af sig," sade den ena af karlarne skrattande, under det den andre beklagade, att han tappat sin hatt, men tröstade honom med att det ännu var så tidigt, att ingen skulle se, i hvilket tillstånd han var.
Den stackars pagehofmästaren satt emellertid alltjemt stilla, förbluffad och yrvaken liksom Brahma, hvilken vaknade upp till lif midt i verldshafvet, men likväl snabbare än den indiske guden, som behöfde hundra år för att komma till sans och uppfatta sin ruskiga belägenhet, behöfde Juring då icke mer än lika många sekunder för att reda sina tankar.
Han fann det svårt att under närvarande förhållanden upprätthålla sin värdighet och reste sig helt förvirrad och osäker, om man icke hade rätt, och att nattens alla brokiga och tragiska tilldragelser endast varit en dröm, framkallad af den dåliga champagnen han druckit.
Den sönderslitna dominon och hans hår, som var hopklibbadt i nacken af det blod, som framsipprat ur ett hål i hufvudet, bevisade honom likväl tillräckligt, att de händelser, hvilka han med fasa påminde sig, verkligen passerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0327.html
