Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Kristinas hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING KRISTINAS HUS.
19
"Gå in du, Martha, och snygga dig litet! Jag
kommer strax efter och mäter mjölken, så ätt du får
bära bort den, ty klockan är half sju," sade frun, då
Martha hunnit fram till trappan, under det hon nog-
grannt hopsamlade brödsmulorna på duken och gick
dermed till grinden åt bakgården, för att traktera en
flock höns, som, vanda vid den regelbundna undfäg-
naden, hvarje morgon samlades der utanför.
Hon afdukade derefter bordet och försvann innan-
för förstugudörren med alltsammans på en bricka, un-
der det hennes man, barhufvad och skuggande ögonen
med handen, gick att möta den långsamme Johannes,
som nu syntes i stalldörren, ledande en liten gul, stubb-
manig häst, hvilken, liksom alla de öfriga invånarne i
gården, var mycket välfödd och hade ett utseende af
frimodig belåtenhet och trankilitet.
Af hans förtroliga gnäggning och påskyndade steg
vid husbondens åsyn kunde man se, att han, liksom
hans gladlynta ledare, hvilken å sin sida visade alla
tänderna under ett vänligt grin, i det han aftog sin
mössa, var mera vän än tjenare.
Johannes var en storväxt, linhårig och bredmunt
yngling, hvars ärliga fysionomi hade en viss likhet
i uttrycket med hans husbondes, och påminde om san-
ningen i ordspråket "sådan herre, sådan dräng".
Han stannade nu framför fabrikören, och båda
afhandlade under några minuter i all förtrolighet det
ärende Johannes borde uträtta, nemligen att köra ben-
svärta till ett sockerbruk på söder.
Benqvarnen, som utan den lilla hästen var orör-
lig, fick emellertid hvila, och fabrikören, som i sin
första ungdom varit i snickarlära och ännu bibe-
höll mycken kärlek till sitt forna yrke, gick in i
en liten kammare eller skrubb bredvid stallet, för att
här, der han hade en svarfstol och några snickarverk-
tyg, roa sig med att i all hemlighet utarbeta en myc-
ket inventiös nystfot åt "mor" till hennes snart stun-
dande födelsedag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
