Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Kristinas hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
JEENKINGEN.
Lik ett häftigt och bortskämdt barn, som, då man
beröfvar det en leksak, utbryter i skrik, var hon nära
att uppgifva ett rop af otålighet och harm. Han var
borta, hon visste icke h vem han var, h vart han gick,
han var förlorad, hon skulle icke kunna återfinna
honom.
Återstoden af spektaklet syntes henne odräglig.
Hon ville ut derifran, hon rodnade och bleknade öm-
som och föräldrarnes frågor, om hon mådde illa, be-
svarade hon tankspridt och snäsigt.
Två, i den unga flickans tycke, oändligt långa akter
voro slut. Ridån gick ändtligen ned för sista gången.
Jeannette hade nästan icke alls tänkt på pjesen
eller de spelande, i otålig väntan hade hennes ögon
oupphörligt varit fastade på amfiteatern, i hopp att få
se den okände förtjusaren återkomma, h vilken troligen
icke drömde om den effekt hån gjort på tredje raden.
Man reste sig upp för att gå. Hon lutade sig
ännu en gång ned öfver logekanten och hviskade omed-
vetet för sig sjelf med hela sin passionerade och trot-
siga häftighet: "Jag skall likväl återse honom och -
han skall älska mig."
I detsamma hade den feta beskedliga fru Hage
med stor ansträngning arbetat sig ut ur den trånga
logen, och Jeannette vände sig också om för att gå.
Hennes ögon irrade likgiltigt öfver alla dessa personer,
som trängdes för att komma ut, då hon med ens
träffades just af dens åsyn, på hvilken hon nyss tänkt.
En eldsky flög öfver hennes ansigte, och bedöfvad
af sina egna känslor, var hon nära att sjunka ned på
bänken igen, ty der midt framför henne, utmed väggen
i den närmaste logen, stod han helt orörlig och betrak-
tade henne med ett uttryck, som om han midt igenom
hennes rodnande panna sett alla de tankar, hvaråt
hon sedan mer än en timme öfverlemnat sig.
Kanhända var det också så. Magnetismen i en
vacker qvinnas ögon är den mest bestämda och oveder-
sägliga ; den vet icke af några rubbningar, gör sig icke
skyldig till någon missvisning och träffar alltid sitt mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
