- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
99

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Kristinas hus. - Åtta år efteråt. Ett annat hem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flicka icke blef liggande på gatan; och den stackars
gamla frun dog, som jag sagt, af sorg öfver hennes
flykt. Huset står nu öde, och det finns, som herrn
sjelf såg, ingen mer än jag, som bor in på gården."

"Hon vanslägtas då ej, hon bär icke förgäfves
jernringen om armen!" mumlade främlingen på ett språk,
som hustrun icke förstod, i det han stack ett par
silfverslantar i hennes hand, innan han slutligen
motvilligt och med tydliga tecken af missräkning och
harm lemnade stället.

*



Åtta år efteråt.

Ett annat hem.

"Ack, Vermeland, du sköna, du herrliga land,
du krona bland Svea rikes länder!" Det måste vara
ifrån din vilda friska natur, som våra lyckligaste
landskapsmålare tagit sina inspirationer. Här har
Stäck sett månen glittra i den brusande elfven mellan
klippor och fantastiska granstubbar, här har Andersson
känt den mystiska poesien af dessa små torpstugor,
dessa vallhjon, dessa getter och kor, hvilkas klockor
man tycker sig höra mellan bergen; och löfvens och
mossans oändliga färgspel under den soliga eller
regndigra himmeln och vattnets glittrande skum, och
klippornas djerfva romantik har Edvard Bergh måst
se just här, ty intet landskap har en sådan rikedom
på tjusande effekter som Vermland.

I nordvestliga delen deraf ligger en liten sjö,
kallad Ransjön, hvars klara vatten synes mörkt och
orörligt som en marmorskifva under skuggan af de
höga bergen deromkring; och de gamla granarne,
som, lutande sina mossiga och slokande grenar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free