Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅK EFTERÅT.
111
halmen, som hennes far förut uppburit, tillreda ett
ganska snyggt och mjukt läger åt sin gäst,
Så snart denne försvunnit genom öppningen i
taket och man hört dörren till vindskammaren stängas
der uppe, flyttade mor Brita undan stegen, och vän-
dande sig till Stina, som i detsamma återkom, följd af
den lurfviga vallhunden, sade hon halfhögt:
"Han ligger på löftet. Far tyckte, att han väl
kunde få stanna. Gud late dig icke få ångra, att du
förde honom hit till vår stuga. Det var en konstig
menniska, och en stygg knif hade han gömd i sin
käpp."
"Han skulle ha följt mig, antingen jag velat
eller ej," sade Stina lika lågt, under det hunden
vädrade på golfvet, reste upp sina spetsiga öron, satte
nosen i vädret och, fästande ilskna blickar på den
öppna luckan i taket, utstötte en dof och hotande
morrning.
"Tyst, Tusse! Och ni qvinfolk med!" sade gubben
befallande, "karlen var ingen vanlig strykare, det
syntes nog, men icke heller någon tjuf eller missdådare,
det är jag säker om. Skulle jag gissa något om honom,
så vore det, att han förr varit en riktig herreman,"
tillade han, i detsamma han gick in i stugan och
stängde dörren efter dem.
"Jag tänkte så med, men sådana kunna också
blifva ogerningsmän och skojare, och jag tar ändå ur
nyckeln i natt om oss," inföll mor Brita, i det hon
verkstälde sin afsigt.
Men ännu länge sedan alla sofvo omkring henne,
funderade den misstänksamma qvinnan på den vandrande
gesällens tvetydiga afsigter och gladdes åt Tusses vak-
samhet, som, hopkrupen borta vid dörren, i hvarje
ögonblick lyssnande spetsade öronen, tydligen delande
sin matmors oro.
Den korta sommarnatten förgick emellertid, utan
att någonting störde lugnet i den ensliga skogvaktar-
stugan, och det första, som morgonen derpå mötte den
främmandes ögon, då han kommit utför sin provisoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
