Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITTA IB EFTEBAT.
145
"Jag skall genast säga till derom, och Ingrid skall
få hjelpa mig att ordna allt,
"Nej, låt henne bli okunnig om hans ankomst!"
"Jaså, det var rätt, det var din önskan, nå, hon
skall ingenting få veta. Men hvad är det? Eapide
tiuter i förstugan! Skulle Ingrid lemnat honom der?
Det är icke möjligt," sade friherrinnan lyssnande och
reste sig upp, "Eller skulle det arma djuret blifvit
alldeles uttröttadt af hennes långsamma promenad och
gått ifrån henne ?" fortfor hon och lemnade rummet med
en skyndsamhet, som endast oron for hennes favorit
kunde åstadkomma.
Majoren följde henne ut i salongen, der Jansson
just i detsamma öppnade dörren för den gnällande
hunden.
Friherrinnan, som redan utbredt sina armar för
att mottaga sin älskling, stannade emellertid mållös af
vrede och häpnad, ty den stackars Eapide kom emot
henne, linkande som vanligt på sina tre ben, men
drypande af smuts och vatten.
Han kastade sig ned på mattan framför sin matmor,
tumlade och ruskade sig med en ifver och hurtighet,
som tycktes bevisa, att badet för ögonblicket förjagat
hans vanliga maklighet.
"Hvad har händt? Hvad i all verlden har händt
det arma kräket?" utropade friherrinnan, tagande ett
steg tillbaka för den skur af smutsigt vatten, som yrde
omkring hunden.
Majoren kunde icke återhålla ett leende vid
friherrinnans häpnad, och just då hon vände sig om,
för att vädja till hans omdöme om detta nya bevis på
Ingrids sällsamma uraktlåtenhet att vårda och bevaka
den anförtrodda skatten, rycktes dörren häftigt upp,
och Ingrid sjelf inträdde.
Hon tycktes hafva gått mycket fort, ty färgen på
hennes kinder och läppar var varm och djup, och
hennes stora grå ögon syntes mörkare och lifligare än
vanligt, det alltid så välkammade håret låg nu i fuktiga
oordnade ringlar ned i pannan, och i ena handen höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
