Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Vermland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VERMLAND.
245
och forsagd for att vara lycklig. Först då supén var
förbi och hon kommit i lugnet af sin egen lilla säng-
kammare, kunde hon återkalla de ömma och fruktande
ord, som baronen hunnit hviska i hennes öra, och
öfverlemna sig åt dessa öfverväldigande känslor af
fruktan och hopp, som en ung flicka alltid måste känna,
då hennes älskare vistas med henne under samma tak
såsom hennes friare.
För första gången tänkte hon sig möjligheten, att
hennes far kunde neka sitt samtycke, och kände på
samma gång äfven sin egen naturs trotsighet och kraft.
"Aldrig, aldrig skulle hon älska någon annan," så
tänkte hon, och på samma sätt hafva millioner unga
qvinnor tänkt under samma förhållanden. Ingrid var
emellertid af den ofantligt lilla minoritet, hvars hjerta
icke bedragit sig.
Om baronen icke fick blifva hennes man! Nåväl,
hvad mer? Hvem kunde derför hindra dem att älska
h varandra? Den första entusiastiska och poetiska kär-
leken tror sig icke behöfva något mer än sin egen till-
varo för att vara lycklig.
ISällheten att vara älskad och att älska fylde In-
grids själ med denna berusande lycka, som icke har
rum för något tvifvel eller någon önskan; hon hade
funnit lifvets vilkor; den lycka hon redan egde var
nu hennes lif, man kunde icke beröfva henne den,
så länge hon andades. Ack, skada blott att detta den
ideella berusningens stadium skall vara så kort!
Klockan slog nu tolf der nere i matsalen; det
gamla spelurets pinglande hördes in till den unga flic-
kan, som spratt upp ur sina drömmar, fastade upp de
nedfallna hårflätorna, drog igen den hvita nattdrägten
och reste sig upp ur soffan der hon suttit, för att ändt-
ligen gå till sängs.
Hvar och en af dem, som i detta ögonblick hvi-
lade under samma tak, hade somnat eller vakade ännu,
under mycket olika tankar, och likväl rörde sig alla
dessa tankar af en hemlig instinkt omkring samma sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
