- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
296

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

JEBNKJNGEN.

henne, men hon kan likväl icke besluta sig att lemna
fönstret, ty här skall hon likväl först kunna upptäcka
honom, och hon lyssnar efter de väntade fotstegen med
en ångest, som hon ännu icke vill tillstå för sig sjelf.
"Hvarför dröjer han?" frågar hon tyst inom sig
för hundrade gången, och hennes lifliga och obarmher-
tiga inbillning svarar henne på hundra olika sätt, alltid
lika litet lugnande. "Nu slår klockan ett. Ah! nu
höras steg långt bort på gatan!" Mathildas hela själ
är liksom domnad vid " ansträngningen att lyssna, att
söka igenkänna dem; hon räcker sig ännu längre ut
genom fönstret. Ack, de^ var icke han! Det var,
endast ett par muntra nattvandrare, och förskräckt
stänger Mathilda igen fönstret och skyndar in i säng-
kammaren igen.
Hon kastar sig på sängen, hon försöker att somna,
men lyckas endast att för några ögonblick sjunka i ett
slags nervös och pinsam d val a. Klockan slår half två,
den slår två. Hennes hufvud brinner, medan hennes
händer darra af köld, hennes inbillning, som hittills
endast undertryckt och sakta hviskat sina olyckspro-
fetior, talar nu högt och framkallar en här af dystra
och bisarra bilder omkring henne, som stirra ifrån
hvarje vrå af det halfdunkla rummet.
"Hvad kan hafva händt?" mumlar hon ångest-
fullt. "Han vet min oro, han har lofvat att aldrig
oförberedt dröja så länge; han skulle ic6e vilja göra
mig denna ångest!"
Minuterna skrida med en dödande långsamhet för
den arma unga qvinnans stirrande blickar, hvilkå nästan
döende hänga vid klockans visare, som ändtligen pekar
på half tre. Mathildas pinsamma spänning och vän-
tan hafva uppnått ett slags dof förstening, som gör
henne fullkomligt ur stånd att fatta en enda lugnande
eller förnuftig föreställning mera.
Hon väntar, och deri innefattas]nu hela hennes
själ; hon har icke förmåga att känna eller tänka på
något annat, en återhållen fasa, en mörk, hemlighets-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free