Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATHILDAS MAN.
299
slags ovilja och afsmak för den, som hennes allt för
romantiska kärlek hittills skådat i ett förvillande
rosenskimmer.
Qvinnorna äro i allmänhet böjda för öfverdrif-
ter och begå så ofta det felet att afguda sina männer,
i stället att helt enkelt och förnuftigt älska dem efter
deras menskliga förtjenster. De stackars männen å
sin sida känna sig ingenting mindre än belåtna med
den rol, som tilldelas dem, och ramla alltid helt snöp-
ligt ned från den höga piedestal, hvarpå de blifvit
uppstälda.
Mathildas excentriska och svärmiska lynne hade
i tvenne års tid lyckats fasthålla Ellis på hans upp-
höjda plats i hennes hjerta, men hon kunde icke neka
för sig sjelf, att han i detta ögonblick vacklade gan-
ska märkbart.
Stackars Mathilda! Det bländverk hennes olyck-
liga fantasi svept omkring hennes man måste en gång
skingras; den afgud, för hvilken hon knäböjde, skulle
förr eller senare falla och kanske i fallet krossa hen-
nes hjerta, till straff för hennes oförnuft att lägga
hela sin själs ömhet och lycka för en menniskas fötter,
svag och bristfällig som hon sjelf.
"Om Ellis icke skulle älska mig så, som jag trott!"
hviskade hon med bäfvande sinne och betraktade med
ångest sin mans ansigte, som, sömnen i hennes ögon
ännu mer förskönade, och vid denna tvekande förut-
sättning, som hon knappt vågade uttala, kände hon
en rysning genomila sig, en förfäran fatta sin själ,
som om ett spöke hastigt stått framför henne. Tron
på denna kärlek hade hittills varit luften för hennes
lungor, vilkoret för hennes lif, hon hade trygg och
lycklig lefvat derinom som barnet i sin stängda rosen-
gård och såg nu vid denna tanke sitt eden försvun-
net och tomhet och mörker rundt omkring sig. En-
samhetens förfäran grep hennes arma, oerfarna hjerta,
hon dolde ansigtet i händerna och sjönk ned på kudden.
Men då man älskar med den fanatiska häftighet
som Mathilda, kan begreppet om ensamhet, om obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
