Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
han sjelf aldrig drömt, och kände för. första gången
denna uppsluppna ^ungdomliga munterhet, denna tank-
lösa ysterhet, som ställer oss utom oss sjelf va och alla
våra vanliga förhållanden och vanor.
Först efter flera timmar, då Westhard tog hans
arm och drog honom med sig, återkom han till
sig sjelf.
Han stod på den mörka gatan, liksom om han
plötsligt vaknat ur en feberdröm.
"Nå, hade jag icke rätt? Har du icke funnit
timmarna flyga bort som sekunder? Man påstår på
skämt, att luften i miss Henty’s rum är parfymerad
med någon sällsam, berusande och lifvande arom, ty
det finns ingen sorg, ingen kärlek och intet minne,
som icke viker undan för denna félika qvinnas grann-
skap," sade Westhard upprymd.
Ellis svarade ingenting; förvåningen öfver hans
eget uppförande, hans fullkomliga hänförelse gjorde
honom stum och lät honom på fullt allvar misstänka,
att han rönt verkan af ett hemligt opiirus.
"Se här är din port! God natt!" Westhard slog
honom på axeln och aflägsnade sig.
Ellis stod qvar orörlig i några minuter; sedan
fortsatte han långsamt sin väg gatan framåt förbi
porten, han kunde icke förmå sig att gå in, innan
han återfunnit sig sjelf och fått öfvertyga sitt villrådiga
samvete, att han ingen otrohet begått emot sin kärlek
till Mathilda.
Det lyckades också snart; hans vanliga lug noch
jemnvigt i sinnet återkommo.
Han skulle berätta sin hustru allt, äfven sin egen
sällsamma sinnesförändring under denna natt; allt-
sammans var, som om han händelsevis kommit att
deltaga i utförandet af en komedi, hvilken likväl aldrig
mera borde uppföras, det kände han dunkelt och!
instinktlikt.
Emellertid blef aldrig detta förtroende gifvet, och
minnet af denna natt återkom med en förvånande
envishet, för att plåga och förvirra den unge mannens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
