- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
357

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MATHILDAS MAN.

357

längre föremål för hans tanke. Dessutom, huru kunde
han väl nu tanka derpå?
"Sedan ... sedan jag återsett henne ännu en gång..."
hviskade han tanklöst, utan att göra sig reda för hvad
han egentligen ville företaga, eller huru detta tjusande
möte skulle aflöpa.
Mathildas porträtt satt öfver hans skrifbor-1. Huru
ofta hade han icke med kärleksfulla blickar betraktat
det! Nu stirrade han derpå, utan att känna igen
dessa ömma och tillitsfulla ögon, detta vemodiga leende;
töcknet, som omgaf hans själ, hängde som en het och
qväfvande solrök emellan honom-och hans hjertas vän;
hvarken hennes drag eller hennes minne förmådde
genomtränga det.
Ellis gick ut; den lilla biljetten hade alltjemt
h vilat vid hans hjerta, detta förrädiska hjerta, som,
söfdt af det gift det insupit, icke förmådde vakna och
försvara sin rätt.
Osäker, hvart han skulle ställa sina steg, för att
fördrifva den långa dagen, gick han gatan framåt, utan
att ge akt på, hvart han, tog vägen.
Han hade gått med ögonen fastade vid marken och
icke märkt, att tvenne personer sedan en lång stund
följt efter honom. Det var en gammal gubbe och en
ung karl.
"Vill du icke taga pengarna sjelf, Herman ?"Jsade
gubben, fortsättande det samtal, som fördes mellan
honom och hans följeslagare.
"Nej, det är icke värdt; om något händer mig,
så är det bäst, att ni har dem, farbror."
"j^i, hvad skulle hända dig? Du är ju frisk
och rask."
"Ja, jag vet inte, men blodet rusar så hård t till
hufvudet i dag... Jag måste hålla mig beredd," sade
Herman mycket lugnt och betänksamt.
"JNa ja, det är detsamma, vi hushålla ihop; det
blef icke så mycket pengar, som hon lofvat, för skylten,
hon prutade af en riksdaler, för hon tyckte, att
cigarrerna, som du målat, liknade väfstolpar, och att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free