Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjetraditionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJETEADITIONE1VT.
385
så att du kom ifrån regementet, så åtog hon sig äfven
dig, efter du var så ung, och hon hoppades, att du
skulle bli en bra karl i alla fall."
Nathanael vred sig orolig på stolen och steg slut-
ligen upp, för att tillstänga kakelugnsluckorna om den
nu utbrunna elden.
"Du kom således till slottet, och snart blef du
der allas gunstling för din qvickhet och ditt goda sätt,
och som grefvinnan alltjemt intresserade sig för oss,
så fick jag ofta komma till henne för att göra reda
för hvad jag läst i skolan; det var derigenom den lilla
fröken Kunigunda fattade tycke för mig."
"Ett sådant tycke ja, som räfven fattar för hönan!
Hon blef din tyrann och du hennes slafvinna."
"Ja, men jag älskade henne likväl. Hon var så
skön och ståtlig redan som barn ..."
"Men ilsken och vild som en vargunge . .."
"Tyst, tyst! Har jag någonsin beklagat mig?"
"Nej, dertill har du varit allt för rädd och
ödmjuk. Icke ens när du kom in med ditt afnuggna
blödande finger, vågade du beklaga dig stackars
Ulrika!"
"Åh, det tror jag ännu, att hon icke rådde så
noga för. Yi lekte tillsammans i trädgården, och jag
var allt för långsam med någonting, som hon befalt
mig, och då i vreden och hastigheten fattade hon en
stor trädgårdssax, som låg bredvid, och klippte alldeles
af fingret."
"I vreden och hastigheten ja! Du kan vara
säker, att om hon förmått att klippa halsen af dig
lika lätt som fingret, så skulle hon icke känt någon
ånger deröfver," sade Nathanael bittert skrattande.
"Så du pratar! Hvem skulle då hafva kammat
hennes långa hår! Det kan ingen annan än jag
våga göra."
"Det är sannt, hon skulle hafva ångrat sig
derför."
"Och äfven derför att hon håller af mig, fast hon
icke vet det sjelf," tillade Ulrika med blygsam tillförsigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
