- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
406

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjetraditionen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

406

JEKNIUNGEN.

samvetsqvalen öfver min obeslutsamhet och feghet
hafva allt sedan varit mitt straff.
"Att grefven och grefvinnan emellertid på något
sätt misstänkte Kunigunda, det är jag säker om; kan-
kända också, att hon sjelf berättat alltsammans för
dem; åtminstone är jag viss, att denna händelse afgjorde
fröknarnas resa till Paris.
"En månad derefter lemnade vi Tallfors. Fröken
Kunigunda hade förklarat, att hon på inga vilkor
kunde undvara min uppassning, och jag tror af ven,
att grefvinnan ville aflägsna mig ifrån hemmet, då jag
var medveten om hennes dotters uppförande.
"Beata medföljde äfven, och grefvinnan ledsagade
sjelf sina döttrar och lemnade dem icke förr, än vi
alla voro inackorderade i en förträfflig pensionsinrätt-
ning i ett kloster i Paris.
"Jag tror det var grefvinnans mening, att detta
nya, stränga och ordningsfulla lif skulle så upptaga
Kunigundas tankar, att hon kunde glömma, hvad hon
hört af Börje, eller åtminstone komma henne att anse
det som en betydelselös saga, utan vigt för hennes
föreställningssätt och hennes framtid.
"I början tycktes också allt gå bra. Kunigunda
visade en ifver och en lust att läsa, som helt och hållet
sysselsatte henne, men snart tröttnade hon på enformig-
heten och det tvång hon var underkastad.
"Det var under en af de dagliga promenaderna
som hon fick se öfverste Heimer. Jag var naturligtvis
icke då närvarande och vet icke, på hvad sätt deras
första bekantskap tillgått. Jag vet endast, att han
sedermera ofta mottogs i pensionen såsom fröknarnas
landsman och äfven, efter hvad man trodde, slägting
till dem.
"Emellertid märkte jag snart, att de båda två
voro förälskade i honom. Och sannt är, att jag aldrig
sett en vackrare och ståtligare herre. Man påstod,
att han var mycket väl ansedd bland de förnäma och
vid hofvet i Paris och att han redan varit gift och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free