Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjetraditionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJETRABITIONEN. ^ 437
misstänkte då för första gången, att hon der inne stält
till en scen med svågern, för att undkomma fästmannen
eller kanske båda.
"Hör på, Ulrika," sade hon sakta, ugå genast ut
och se efter, hvart de båda herrarne togo vägen .-. .
Jag fruktar, att de kunna begå någon obetänksamhet.
Följ med dem helt obemärkt och kom sedan och be-
rätta mig hvad som händt."
"Det der sade hon med en min och en ton, som
om det varit fråga om ett helt oskyldigt pojkstreck,
men jag hade sett den unge furstens bleka ansigte
och sammanbitna tänder, öfverstens våldsamma sinnes-
rörelse och gnistrande blickar, och jag kunde icke
dölja min oro, då jag svarade.
"Det är ingenting annat att frukta, än deras
häftighet och obetänksamhet att blottställa sig för
nyfikenhet och sqvaller. Skynda dig derför och följ
efter dem," återtog hon vårdslöst och gick fram till
fönstret.
"Villrådig hvart jag skulle gå för att söka de
båda rivalerna, skyndade jag ut i förstugan, öfvertygad,
att de gått upp på sina rum, dit jag naturligtvis icke
kunde följa dem.
"Jag stannade lyssnande i trappan, men hörde i
detsamma jerngrinden till trädgården slås igen, och då
jag tittade ut genom porten, såg jag dem tillsammans
vandra ned åt gången till parken med hastiga steg.
"Jag hade icke tid till någon besinning, utan
sprang genast ut för att följa efter dem.
"Huru många gånger ångrade jag ej sedan, att
jag icke i stället genast underrättade fröken om hvart
de gingo. Hon skulle då kunnat hinna med sin när-
varo hindra deras grymma och ogudaktiga beslut."
"Åh, Ulrika, huru kan du ännu vara så enfaldig
att tro, det hon icke just förutsett och önskat hvad
som skedde."
"Nej, du gör henne orätt, Nathanael; hon hade
troligen med afsigt föranledt deras tvist, men jag kan
icke tro, att hon tänkt på denna utgång."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
