- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
472

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472

JÄRNRINGEN.

blef skingradt och lorden befann sig ensam med lapp-
qvinnan och Brandenberg längst bort i rummet.
"Ni misstar er, mylord, jag kommer icke från
Timans, utan från Chiem-see’s stränder; man har skickat
mig med helsningar till er," sade masken halfhögt och
lutade sig intill honom.
"Aha, jag är lyckligare då än jag förtjenar, ty
jag vet mig icke hafva lemnat några vänner der."
"Men man kan få helsningar ifrån sin fiender."
"Förtjusande Lappgudinna, ni är allt för artig!
Att ega fiender af ert kön är kanske ännu mera
smickrande!"
"Aj, aj, mylord, ni trycker allt för hårdt min
gamla murkna arm, den skulle kunna lossna och komma
att öka er dyrbara skelettsamling."
"Hvad menar ni? Förklara er, jag ber!"
"Man blir bräcklig och styf af att ligga instängd
mellan fyra bräder ett helt år, som jag har gjort."
"Men hvad är det då ni säger?" inföll lorden
förvånad och fixerade sin mystiska följeslagerska.
"Ni längtade efter ett äfventyr, mylord, och en
sådan längtan blir nästan alltid uppfyld."
"Hvem önskar icke ett äfventyr på en fest, som
denna!" inföll Brandenberg, som gick på andra sidan
om den maskerade damen, och liksom lorden bemödade
sig att i minnet återkalla denna besynnerliga växt och
denna skorrande och hesa röst.
"Alla äfventyr äro emellertid icke behagliga.
Eller huru, mylord?" tillade höft, vänd till Greffe.
"Till exempel, detta; man gaf -mig det här såsom
igenkänningstecken och infrädeskort hos er." Hon
framdrog i detsamma ur sin gördel ett litet kort, som
hon visade lorden.
Denne spratt till, stannade hastigt och ryckte till
sig kortet, som var ett af de olyckliga fotografierna
öfver hans missöde i Kreuth.
"Det vad, ni då förlorade, skulle ni kanske i q väll
kunna vinna," tillade hon, betraktande Greffe med skalk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free