Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
mörka fåror randade arm, som derunder blef synlig,
upptäckte båda en sotsvart ring.
Denna skrofliga och, som det tycktes, förtorkade
arm höjdes hotande emot dem, och i detsamma öppnades
bakom löfverket en dörr utifrån, hvarigenom den
förmenta vålnaden i ett ögonblick försvann.
1 Nå, mylord, livad säger ni om detta?" utbrast
grefven bestört och leende. "Det var ju en förträfflig
dementi på er orättvisa dom om våra maskerader.
’’Ni har rätt, men hvem kunde denna qvinna
vara? Ingen mer än ni kan här känna till vår improvi-
serade domstolsscen der uppe i Alplandet."
"Nej, ingen, så vidt jag vet; åtminstone intet
fruntimmer."
"Det var kanhända en karl?"
4’Med denna växt! Omöjligt!"
"Hennes växt var icke naturlig, hon gick med
krokiga knän och i en tvungen och hoptryckt ställning."
"Ah, se der återfinner jag er, mylord," sade
löjtnant Barker, som i samma ögonblick inkom ifrån
motsatta hållet, förande vid armen en dam, kostvmerad
’ &
som nunna.
Brandenberg och Greffe voro ännu allt för upp-
tagna af det sällsamma intryck som den lilla lapp-
qvinnans ord och plötsliga försvinnande hade gjort,
for att besvara den unge löjtnantens muntra tilltal,
och denne fortfor derför:
<4Ni är bra lycklig, lord Greffe, ty den här älskvärda
klosterdamen påstår sig endast hafva kommit hit for
er skuld; hon hads icke ens tid att bevilja mig en
enda frangaise, innan hon fått råka er."
"Hvilken afundsvärd tur! Detsamma sade nyss
en annan dam åt lorden, men jag medger, att denna
icke hade er förtjusande hållning och grace," inföll
Brandenberg, bugande sig för nunnan, hvars smärta
och eleganta växt icke ens den vida svarta dominon
och dokt-t kunde dölja.
’’Akta er, gretVe Brandenberg, att förtala den för-
svunna/’ sade nunnan skrattande och hotande med fingret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
