- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
477

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖBSVUNNEN. 477
"Nej, men om ni sjelf drar er till minnes, h vilka
dessa voro, skall ni strax inse, att ingen af dem kan
hafva uppfunnit eller utfört detta iobehagliga skämt."
"Det tycks mig verkligen äfven så. Ingen af dem
finnes dessutom i Sverige. Heimer är den ende, men
af honom fick jag just denna morgon bref ifrån Verm-
land, der han för närvarande vistas; hans lynne är
för öfrigt icke sådant, att man kan misstänka honom.
Det skulle endast varit den stackars Lavoisier, som
kunnat tillställa något dylikt."
"Men han är ju död?"
"Han dog i koleran i somras, som ni vet."
"Juanna sjelf borde emellertid allra minst kunna
känna till denna sammansvärjning emot henne, eftersom
hon redan dagen förut skulle hafva dött, efter hvad
man i klostret berättade."
"Det må nu vara h vem som helst, så dansar hon
verkligen som ett andeväsende," inföll Brandenberg,
hvars blickar alltjemt följde Barker och hans dam
bland hvimlet af de valsande.
’"Ni, grefve, som sett och talat vid Juanna, ni
borde kunna igenkänna henne, om det verkligen vore
hon?" återtog lorden otåligt och tydligen upptagen af
Brandenbergs misstanke, huru orimlig han nyss funnit
den. "Hennes röst, hennes växt, hennes gång och sätt
borde ni bestämdt kunna återkalla i ert minne."
"Det är omöjligt, mylord! Jag tycker mig icke
igenkänna någonting. Juannas röst var den mest ljufva
och melodiska, man kunde höra, och hennes växt högre
och mera smärt än nunnans der."
"Allt det der bevisar ingenting, rösten är förstäld
och växten uppstoppad och tillkonstlad, det kan ni
väl förstå."
"Nå, i det fallet skulle ju hennes egen mor icke
veta, hvem hon är," sade Brandenberg, småleende åt
lordens häftiga och förtretade motsägelser.
"Ah, se der, nu är valsen slut; gif akt, att hon
icke undkommer!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free