- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
510

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510

JERNRINGEN.

våra nya roler; jag har ännu icke kastat en blick
derpå. Jag förmodar emellertid, att jag hv arken kan
använda sidenklädningar, spetsar eller juveler; du
skall inpacka allt dylikt och sent i qväll, då du är
säker att ingen af mylords domestiker märker något,
låta föra kappsäckarna till juden Lewis. Visa honom
hvad de innehålla, försegla dem i hans närvaro och
tag emot den summa, som han vill lemna dig mot
den säkerhet han har i dessa saker!"
"Men, madame, att resa så hastigt! Huru skall
det väl tillgå och hvarthän?"
"Jag vet det ännu knappt; det måste i alla hän-
delser ske. Det svåraste är att undkomma lord Greffes
vaksamhet."
"Lyckligtvis reser han i morgon med en lands-
man till TJpsala, efter hvad William nyss sade mig."
"Hvilken lycka, Rosine! Du skall således kunna
i god ro arrrangera vår flykt."
"Men säg mig, madame ..."
"Tyst, min vän, jag har icke tid att säga dig
någonting."
"Det är monseigneur, som jagar oss äfven här-
ifrån, jäg är säker derom," tillade Rosine misslynt.
"Lemna alla reflexioner, jag ber dig derom! Gör
nu som jag sagt, tyst och snabbt, som du brukar, och
först i det ögonblick då vi äro färdiga, skall du in-
lemna dessa båda bref på posten. Se så, lemna mig nu."
Kammarjungfrun försvann och Juanna tog lång-
samt och tvekande den förseglade asken, som Zorilla
nyss lemnat henne.
Hon bröt sigillet, öppnade locket och fann der
inom ännu en annan ask af sköldpadd, fodrad med
silfver eller bly och fyld af ett groft brunt pulver,
som liknade sågspån och hvars starka och behag-
liga lukt påminde om Datura Arborias stora snöhvita
blommor.
Tankfull skrufvade hon fast locket igen, inpas-
sade asken i sitt porslinsfodral, fäste bandet derom-
kring, tände ett ljus, förnyade förseglingen med sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free