Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. FÖ11SVUNKEN. 513
emot, i hopp att kunna uppsnappa något ord af hvad
hennes tystlåtna grannar sade, men oaktad t sin an-
strängning urskiljde hon ingenting, och förtretad åter-
vände hon, för att i porten titta efter den "ostadige"
Herman, på hvilken hon väntade.
Der inne satt emellertid Mathilda, blek, afmagrad
och nästan oigenkännelig, i en gammal skräpig län-
stol, köpt i en lumpbod af den välvilliga Sabina.
Det är mer än tvenne månader sedan den qväll,
då den unga frun, drifven af smärta och sinnesför-
virring, trädde inom den lilla skumma kammarens fuk-
tiga väggar.
Den våldsamma feber, som då brände i hennes
blod, har sexlan hållit henne i en nästan beständig
yrsel qvar i sängen, men ungdomen har slutligen
segrat; sans och minne återkommo, hon vaknade till
lifvet för att finna det förhärjadt, och se sin fordom
så sköna verld begränsad af de suddiga rutorna i
Sabinas lilla fönster, och i den stackars sömmerskans
välvilliga rinnande ögon finna all den ömhet och det
solsken, som återstod att belysa denna torftiga tillvaro.
"Nej, Sabina, du behöfver alls icke köpa te åt
mig. Jag tycker lika bra om bara vatten, när det
är riktigt varmt," sade Mathilda matt och långsamt,
och stirrade med slöa blickar på den tynande låga,
som kämpade för sitt lif mellan tvenne rykande brän-
der i den lilla grönglaserade kakelugnen, hvilken sned
och hotande stod framför henne, färdig som det tyck-
tes, att när som helst falla framstupa.
"Litet brunt te, här..." mumlade Sabina, föl-
jande sin vana att utesluta så många ord som möj-
ligt ur meningen, en vana, som tandvärken gjorde
fullt förlåtlig och naturlig, och hvarifrån endast öf-
verraskande och utomordentliga händelser kunde för-
må henne att safvika.
Hon visade i detsamma en mycket liten pappers-
strut, som hon letat fram ur skåpet, tog locket af en
tekanna, hvilken saknade både handtag och pip, och
hälde strutens innehåll deri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
