Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
JEKKKINGEN.
"Sörjer! Sörjer han? Och kvern^" sade Mathilda
sakta och liksom omedvetet.
"Jag är bara en fattig stackare och kan icke
tala ut som jag tänker," började Sabina åter, hvilken
länge suttit tyst och betraktat Mathilda, och nu gjorde
ännu en ytterlig ansträngning for att finna ljud för
sina tankar, "men jag tycker aldrig, att frun kan stå
till svars för sitt handlingssätt... att sitta här i fat-
tigdom och elände, sjuk och sorgsen och låta sin man
lida och sörja och sjelf sörja sig till döds, utan att
någon vet hvarför..."
Sabina, som blifvit alldeles förvirrad öfver sin
egen oförmodade vältalighet, tystnade tvärt, drog hals-
duken åter framför munnen, och började sprätta på
den gamla rocken med nv fart.
C? v
"Du misstar dig. Om han sörjer, så är det icke
för mig," sade Mathilda bittert. "Haf tålamod ännu
en tid med mig. Då jag blir frisk, skall jag fara till
mina föräldrars gamla hem, men ... jag orkar icke
ännu tänka på någonting," tillade hon ännu mattare
än förut, lät hufvudet sjunka ned emot stolkarmen }
igen och tystnade. * j
Minut efter minut förgick; lyktskenet utanför l
smög in genom fönstret i det lilla kalla, rökiga rum- l
met och lät Sabina vid dess knappa ljus fortsätta sitt J
arbete, under det Mathilda, rysande då och då an- l
tingen af kylan der inne, eller af de minnen hon J
framkallade, satt tyst och orörlig och icke tycktes 3
känna, att sömmerskan slutligen lade en schal öfVer l
hennes magra axlar. I
Kästan under lika dystra och obehagliga före- j
ställningar befinner sig hennes man ensam i sitt hem il
denna qväll. -" f
Äfven han är försjunken i sorgliga och bittra J
tankar, och okunnig om tiden, om halfmörkret oin- f
kring honom, vandrar han sedan mer än en timiaé 4
fram och åter på golfvet i sitt rum.
Då Ellis vaknat upp ur det sinnesrus, hvari miss v
Hentys förmenta kärlek insöft honom, hade han 0i> 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
